Header image  
 
 ETT BOLAG I WÅDELLGRUPPEN - Fluren Skog är som första företag medlem i Hälsinglands Hembygdskrets.

Hemsidan är uppdaterad
2018-05-28
Copyright © Fluren Skog AB

Fotografer: Stig Andersson,
Kerstin Ekelund och Katarina Wådell


 

Historik

Från en start år 1647 som ett enkelt gästgiveri utvecklades Fluren till en liten by med bostadshus, såg, kvarn, trösklada, skola och handelsbod. Vid slutet av 1800-talet fanns där ett 80-tal invånare.

Fluren betyder på tyska odlingsmark. Troligtvis har byn fått namnet i den betydelsen.

Sedan 1860 fanns det en skola med en lärarinna och 5-15 elever.

Fluren blev en industriort 1920. Då byggdes en riktig ångsåg vid tjärnen. Den kom att vara i drift under 25 år – dock inte varje år, för sågen kördes bara när man kunde få avsättning för trävarorna.

De somrar då sågen var i drift, kunde den ha ett 30-tal anställda. Sedan Simeåsågen brunnit 1936 var Flursågen Underviks sockens största industri. Och det var många som arbetade i skogen med huggning och körning.

1927 kom bilväg till Fluren. Det var byns storhetstid.

Sen lades skolan ner 1939. Sågen stängde 1945. Byn avfolkades. Hästtransporter och bilar åkte byn förbi. Många hus blev fritidshus - vilade på vintern och levde upp på sommaren. Andra hus blev öde och förföll. Åkrarna och täkterna växte igen.

Men på 1990-talet vände det igen. Befintliga hus började renoveras. Nya hus byggdes. Gamla miljöer återuppstod.

I dag bevarar vi historiken och traditionerna. Täkterna slås. Tjärnen hålls öppen.

Byn är åter bebodd. Invånarantalet ökar. Fluren har nu fyra bofasta invånare. Och på sommaren syns folk i alla stugor.

 

   

 

FLUREN - NÅGRA ÅRTAL

1647 - Anders Jöransson, finne i Svedåsen, byggde ett enkelt gästgiveri i Fluren för resande efter marknadsvägen. Gästgiveriet berättigade till skattereduktion.

1677 - Gästgiverirörelsen på Fluren övergick till Hästbergsfinnarna, vilka byggde ny krog, stall, lada, källare och rija, troligen på den västra sidan av ån.

1715 - Hans Nilsson-Sjuls och Anna Thomasdotter, Svedåsen, byggde Sjulstorpet.

1749 - Anders Pålsson, Svedåsen, övertog gästgiveriet, byggde den första bondgården, en enkelstuga med stall, och odlade mark. Drängen Olof Persson flyttade dit.

1775 - Johan Hansson och Pålssons dotter Cherstin blev det första bondparet på Fluren.

1812 - Gammelgården byggdes av Pehr Pehrsson, gift med Chierstin, dotter på gården.

1826 - Olof Andersson (28 år), Flur-Olle, från Hästberg, gift med Anna Andersson (18 år) var bonde på Fluren i tolv år. Under åren 1843-1851 fällde han 43 björnar.

1830, ca – Sverka-Per Persson tog över Sjulstorpet från släktingarna efter Hans Nilsson-Sjuls.

1837 - Olof Rask skaffade sig odlingsmark vid Ljusberg. Under seklet växte torp och gårdar upp – Krigars, Roligberg, Björnmyra, Käcks, Pliggs, Skivars, Berglunds.

1842 - Torparna Pehr Olsson, Flurn och Erik Larsson, Lima byggde en kvarn vid ån. Där fanns tidigare en ramsåg. Senare skulle även en stor trösklada anläggas.

1862 – Ella Persdotter, dotter till Sverka-Per Persson, gifte sig med Olov Eriksson och övertog Sjulstorpet från sin far.

1865 – Ella och Olov på Sjulstorpet fick en dotter, Karin. Hon kom att bo kvar på Sjulstorpet i 74 år. Hon gifte sig, fick därmed efternamnet Hedström, och blev sedan änka. Hon fick i början av 1900-talet en ny inneboende, Karl Olsson (”Karl-Orsa”), en äventyrare på flykt från Järvsö. De gifte sig sedermera och Karl-Orsa tog sig namnet Karl Olsson Hedström.

1870 - Jonas Jonsson Schönning (35 år), Baddar-Jon, mjölnare, snickare, björnjägare, med hustru Kerstin Pehrsdotter (38 år) tog över hemmanet på Fluren. De uppförde en ny bondgård, ditflyttad från Hästberg.

1896 - Storhuset uppfördes - med en fin granitgrund och en matkällare på 22 kvm.

1907 - Sonen Jonas Jonsson (43 år), Flur-Jonke, köpte hemmanet av fadern för 10 000 kr. Året därpå gifte han sig med den 20 år yngre Lisa Jansson, Galven.

1917 - Skolan kom till trakten, först till Svedåsen, tre år senare till storhuset på Fluren. Intagning skedde vartannat år. Det var sex läsår, från juli-november, 10-16 barn.

1920 - Flur-Jonke lånade 25 000 kr och byggde sågverket vid Flurtjärn. Det blev dåliga tider. Ekonomiska problem med många ägarbyten följde de närmaste åren.

1925 - Olle Wådell (25 år) köpte sågen och hemmanet för 36 000 kr. Ett maskinhus byggdes med en ny ångmaskin. J A Wiklander blev faktor och tre år senare delägare tillsammans med Jon Hansson.

1929 - Sågbolaget bröt bilväg från Byvallen till Fluren, som dessförinnan varit väglöst. Olle Hedin byggde handelsboden, som senare togs över av Märta Eriksson. En generator i kvarnen gav el till byn.

1939 - Skolan på Fluren stängdes. Därefter blev det skolskjuts för barnen på Fluren.
Karl Olsson Hedström på Sjulstorpet dog. Hustrun, Karin Hedström flyttade då till Simeå, där hon levde till 1951. Sjulstorpet har därefter varit obebott. Det förföll och är i dag en ruin, dock på senare år varsamt frilagd från skymmande vegetation.

1944 - Emil och Anna Lindh med dottern Ella köpte den avstyckade bondfastigheten för 7 000 kr. Emil drev hemmanet i åtta år och blev den sista bonden på Fluren.

1945 - Sågen stängdes. Skogsfastigheten delades sedermera mellan kompanjonerna. Storhuset och Gammelgården blev kvar i Olle Wådells släkts ägo.

1952 - Filip Gustafsson från Gävle köpte bondhemmanet som sommarbostad. Det övergick till Eva och Gunnar Claesson och senare till dottern Ingrid och Calle Wistrand. Reguljär elkraft kom till byn.

1984 - Bengt Gustafsson uppförde en timrad sportstuga med timmer från tröskladan.

1988 – Katarina och Tor Wådell började renovera Storhuset, Kerstin och Ulf Ekelund gjorde detsamma med Gammelgården.

1991 - Karin och Jonas Lindström från Simeå satte upp ett härbre från Jonas släktgård i Järvsö på de gamla, högt belägna, ängarna strax öster om ruinen Sjulstorpet. Härbret kompletterasdes med uthus och dass och fungerade som deras jakt- & sommarstuga i 20 års tid.

1996-98 - Sven Wådell lät bygga Nygården och Festladan. Edvin Eriksson markplanerade, Olle Bergkvist timrade och Göran Svärd snickrade – liksom för alla kommande byggnader t o m 2009.

1999 - Kerstin och Ulf Ekelund, som renoverat Gammelgården, lät bygga en lillstuga.

2001 - Katarina och Tor Wådell lät flytta en kvarn från Rosseån till Fluren. Karl-Erik Karlsson gjorde vattenhjulet. Folke Strandh handspäntade spån till alla taken. Håkan Axelsson fick allt att funka.

2002 - Kolarkojan byggdes på den grund där Flursågens kolarkoja tidigare stått.

2003 - Bagarstugan färdigställdes. Oskar Jonsson och Leif Jonsson murade bakugnen. Håkan Axelsson snickrade det väggfasta möblemanget.

2004 - En vävstuga byggdes med ett 1700-tals härbre i Långhed som förebild.

2005 - Flurgaraget med plats för fyra veteranbilar, handelsbod, vattenfabrik och skomakeri uppfördes. En mack flyttades till Fluren. Elisabeth och Sven Wådell med familj bosatte sig på Fluren.

2008 - Verkstaden, ett veteranbilsgarage med järnhandel och Flurbion med 36 platser färdigställdes.Neonskyltarna har ställts i ordning av Stigges Reklam. Järn-skylten kommer från Edmarks Järn.

2009 - En smedja uppfördes. Sven-Åke och Christian Jonsson flyttade ässjan i natursten från Västigårds på Hästberg. Torsten Lodin och Olle Ljungberg kompletterade inredningen och fick bälgen att funka.

2010 - Kerstin och Ulf Ekelund byggde Vintergården med Bengt-Erik Jonsson som ansvarig snickare.

2011 - En linskäkt ursprungligen från Gundbo, sattes upp av Skänka-Sören Jonsson med medhjälpare. Den är en gåva av Ing-Marie Nordgren och Jochum Phil. Vattenhjulet står ovanför åns yta men skäkten körs i stället med en dold elmotor. Anders Onegård markplanerade.

Samma år tog Kerstin och Ulf Ekelund över ruinen Sjulstorpet (Karl-Orsens) och jaktstugan på höjden öster om denna.

2012 - En Gulf serviceverkstad med smörjgrop byggdes av HE-Bygg. Den försågs med Ljungmans första bensinpump, Fatos från 1924, förvärvad av Stig Andersson och renoverad av Stigges i Järvsö. En spånspänt sattets upp av Skänka-Sören Jonsson med medhjälpare. Anders Onegård markplanerade.

2014 - Nybrukets timmerlada från gården Pellas på Hästberg flyttades till Fluren av Skänka-Sören Jonsson för att bli hemvist för jordbruksredskap och andra minnen kopplade till jordbrukskulturen.

2017-18 – En skola uppfördes av Lars Göllas snickare. Den har en skolsal med tidstypisk inredning, ett tidningsarkiv som omfattar stora delar av 1900-talet, ett bibliotek med litteratur från 1700-1900-talet, bland annat Undersviks sockenbibliotek, och ett lärarinnerum. Stora delar av möblerna är anskaffade av Bengt Göran Orgård.

TILLBAKA UPP>